Arkitekt SAR/MSA Gunilla Gustafsson är projekterande husarkitekt och partner i Tengboms Arkitekter. Hon är generalist och arbetar med allt från den lilla byggnaden till stadsbyggnaden. Gunillas arbete har resulterat i flera stadsbyggnadspriser, bland annat Växjö Kommuns träbyggnadspris 2018.
Min drivkraft som arkitekt är att utifrån samhällets förutsättningar utveckla projekt med utgångspunkt från platsens eller byggnadens förutsättningar, så ändamålsenligt, konstruktivt, vackert och så hållbart det är möjligt. Att hela tiden finna den optimala lösningen med fokus på ekonomi, människan och naturen. Resultatet skall berika och tillföra något till den redan byggda miljön på ett resurssnålt sätt. I det dagliga arbetet är lust och glädje självklara drivkrafter också.
Att arbeta fram ett projekt består av en rad olika processer. Men som en bas i ett lyckat projekt ligger just lust och nyfikenhet, förståelsen för verksamheten, konsten att kunna lyssna och framförallt att skapa ett positivt samarbetsklimat mellan beställare, konsulter och arkitekt. Att utmana sig själv och andra i att våga tänka och pröva nya vägar är också en framgångsfaktor. En beställare som vågar släppa taget lite och lita på mig som arkitekt leder oftare till ett bra slutresultat.
Varje generation har behov av att spegla och forma sin tid. Med ett ökat miljö- och hälsofokus ser jag framtiden ta ytterligare ett steg närmre de naturliga robusta materialen med mindre energi- och kemikaliebelastning och där även återbrukade byggprodukter och inredning på ett självklart sätt tar plats med en ny ”twist”. Jag ser ordet patina upphöjas till ett trendord där slitaget ger en berättelse och en äkthet och där intresset för vad handen kan utföra återigen stärks.
Utmaningen kommer att vara att våga landa i miljöer där allt kanske inte är helt perfekt, men där vetskapen om betydelsen av de medvetna valen av såväl nya som återbrukade produkter skapar trender och varumärkesbyggande. Vi kommer även se hur ytterligare steg tas i arbetsmiljöer och i bostäder med att bjuda in naturen eller flytta ut i naturen för att vi ska må bättre och tillgodogöra oss vad dagsljuset, växtlighet och naturljud har att tillföra oss människor. Dagens forskning kring hur arkitektoniska egenskaper har en stressreducerande effekt kommer sannolikt också innebära ett genomslag i kommande miljöer.
Naturstenen är grunden i merparten av alla arkitekturhistoriska byggnader. Den står för bärkraft, beständighet och skönhet. Det ligger i människans natur att vara nära och njuta av sten, vi älskar kustens solvärmda klippor, att bereda mat på stenskivan i köket, eller att samlas på gator och torgs stensättningar. Så vi kommer alltid att vilja omge oss av naturmaterialen sten och granitkeramik. I takt med att medvetenheten ökar kring vad som är beständigt och hur vi kan nyttja vår redan byggda miljö, så tror jag att vi kommer att få se ett förnyelseskede i vårt samhälle där befintliga byggnader ses som en resurs istället för att rivas och dess fasader kan tas om hand med t ex nya system med stenskivor i varierande format.
Då vi idag ser att påväxten på senare tiders putsfasader kommer att bli besvärande och att skivmaterial i fibercement av olika slag kan åldras på ett mindre attraktivt sätt, kommer det att komma en renässans för både natursten och granitkeramik. Även livscykelanalysen, LCA, kommer att bli en än mer central faktor i byggnadsprocessen framöver. Jag tänker att stenmaterial i specialformat även kan finna nya användningsområden i byggnadshistoriska miljöer och inom landskaps- och trädgårdsprojekt.
I badhusen som jag har ritat utgör sten och granitkeramik den varma och taktila basen i interiörerna på både golv och väggar. Här kommer materialet till sin rätt och för tanken till havssand, berghällar och lera. Jag har även haft möjlighet att pröva materialet i senaste projektets trappor som ger ett utseende av homogena trappsteg utan fogar, så härligt! Ytor av granitkeramik med inbrända foton både exteriört och interiört har fått berätta om byggnadernas historia och innehåll i bostads-och kontorsprojekt i Jönköping.
I Växjö har vi utvecklat och byggt till en handels- och kontorsbyggnad med ett fasadbeklädnadssystem med stenskivor. En stenskiva i storformat ger på ett elegant sätt hela kvarteret en känsla av stadsmässighet och träder nu fram och tar plats. Ja, det finns en hel del erfarenhet och med större specialformat av sten ges även nya möjligheter. Just nu håller en villa på att bli till. Kanske får den delvis en stram granitbeklädnad inpassad mellan tomtens berghällar.
Inledningsvis handlar det främst om inlevelse i uppgiften och om analys av verksamheten som ska bedrivas i byggnaden. Men framförallt om att förstå platsen och tomtens värden och utmaningar. I en kulturhistorisk byggnad eller miljö handlar det dessutom om en förståelse av byggnadens samtid och historia, dess byggnadsteknik och detaljlösningar, material och detaljbearbetning. Här är det viktigt att stanna upp och lära känna förutsättningarna ordentligt, innan man går vidare med förändringar eller nya tillägg.
Jag kan inte styra min kreativa process enligt ett arbetsschema utan tillåter den leva fritt parallellt med det mer organisatoriska och tekniska arbetet. Det händer saker bara och den skapande processen är igång. Ofta märker jag att olika projekt kan berika varandra fast de behandlar helt olika ämnen och innehåll. Därför fortsätter jag att arbeta som en generalist då min nyfikenhet, lust och utmaning hålls vid liv på så vis. Längre fram i arbetet blir fler och fler inblandade, dels på kontoret, dels även övriga konsulter och entreprenörer. Utifrån ett helhetsperspektiv arbetar jag med att få alla delaktiga i det kreativa arbetet och att se samma målbild. Vi tar mer och mer stöd av 3D–program i en tid av digital transformation.
/ Gunilla Gustafsson, Arkitekt